BÅTTRAFIKEN
Båttrafiken vid Näset
Båttrafiken, fiske och handel är, kan man säga, Näsets historia i ett nötskal. Som redan nämnts, har fisket utgjort en viktig del av Nässbornas levebröd både som föda men också som inkomstkälla. Båtar och sjöfart har därför varit nässbornas naturliga färdmedel.
Före motorbåtarnas tid, var det äldre fiskaränkor som hade hand om sjöfarten mellan Näset och stan. Båtarna på den tiden var svarttjärade skötbåtar. När det var förlig vind, satte skötbåtarna segel, i annat fall fick man ro, ofta var det passagerarna själva som rodde. Bland de kvinnliga skeppare som upprätthöll trafik, kan nämnas "Raskas-Brit" som regelbundet trafikerade till stan i närmare 20 år. "Mattas-Johann" liksom "Ann-Ull" slet ut flera båtar på stadsfjärden. "Ann-Ull" seglade den längsta tiden av alla och upphörde med sin sjöfart först då ångbåten Eos I sattes i trafik.
1906 började motordrivna passagerarbåtar trafikera mellan Näset och Vasa. Den första båten hette Trafik och drevs med ångmaskin. Redan följde år började Eos I trafikera, också den med ångmaskin. Eos I tvångsinlöstes dock av ryssarna 1916. Följande båtar i tur var Rex, Freja, Villan, Eos II, Lea, Eos III och Böljan I (Lillböljan), som ägdes och drevs av olika båtlag.
Den 25 april 1933 bildades Sundom Trafik Ab, vars delägare två år tidigare hade beställt den första järnbåten Böljan II från Nyslott. Böljan, som kunde ta 99 passagerare, var nästan 20 m lång, 5 m bred och hade ett djupgående på 1,1m. Båten drevs med en 60 hk Wikström petroleummotor, som senare byttes till en dieselmotor. Farten var mellan 7 och 8 knop och resan mellan Näset och Vasa tog endast 20 minuter. Sista kvällsturen gick kl. 19 men det hände att båten måste köra en extra tur om det gick någon bra film på biografen i stan. Förutom turtrafiken, körde Böljan folk till bl.a. Boskär och Sommarös dansplatser på veckosluten. 1945 blev ett hårt slag för Sundom Trafik då Böljan måste ges som krigsskadestånd till Sovjetunionen.
Eos III, som tidigare hade drabbats av en brand och stått uppdragen på slipen, fick nu iståndsättas för att redan sommaren 1945 återuppta trafiken. Eos III körde ända till 1952 då Kusten, en gammal vedskuta av järn, köptes och byggdes om till passagerarbåt. Också den fick namnet Böljan (III). Böljan, eller järnböljan som den också kallades, trafikerade den nu allt grundare stadsfjärden och 1965 upphörde Sundom trafik med sin passagerartrafik. Böljan såldes 1970 till en privat köpare från Helsingfors.
1967 återupptogs passagerartrafiken av Lars Stegar. Först med båten VA-SU och följande sommar köpte han en större båt som hette BRIS. Trafiken upphörde slutligen 1975 när bron mellan Myrgrund och Vasklot blev färdig.
Skeppsvarv på Svartö
På 1700-talet och in på 1800-talet fanns ett skeppsvarv på Svartö, (se 1800-talskartan på första sidan) som ligger strax nordost om Näset. Skeppsvarvet ägdes av de större handelsmännen i Wasa. Vid skeppsvarvet, som då var en ö, har många stora segelfartyg byggts, bl.a. briggen Continence, skeppet Industri, möjligen också skeppet Österbotten och fregatten Gustav Adolf. 1782-86 lät handelsmannen och skeppsredaren Abraham Falander bygga fregatten "Allmänna Bästa". Fartyget mätte 438 läster (nästan 900 nettoregisterton) och var på den tiden nordens största segelfartyg.
Allmänna Bästa lämnade hösten 1786 Vasa med en besättning på nära fyrtio man för att segla till bl.a. Cadiz i Spanien. Fartyget var i frakttrafik i sju år då det hösten 1793 återvände till Vasa och Brändö hamn. På natten, den 27 september utbröt en brand ombord och Vasas stolthet Allmänna Bästa var vid femtiden på morgonen avbränt till vattenlinjen. Inför råsturätten konstaterades att största delen av besättningen varit berusad, och p.g.a. konflikter mellan besättningen och Falander kan det ha varit fråga om mordbrand. (Vasa stads historia II)
Skeppsvraket vid Näset
Strax utanför Ådrans mynning mellan Näset och Svartö, ligger ett vrak på ca 70 cm djup. Vraket undersöktes hösten 2006 av marinarkeologer. Undersökningen gav dock inget klart svar på hur gammalt vraket kan vara. Man konstaterade att skrovet var kravellbyggt, knappt 19 m långt och mellan 4,5 till 5 m brett. Möjligen kunde det röra sig om någon form av lastpråm från 1800-talet, kanske ännu äldre. Enda fyndet man gjorde vid vraket var resterna av en glasflaska, som enligt modellen liknade flaskor som användes i mitten av 1700-talet. Vraket mättes och dokumenterades. Vraket är skyddat enligt lagen om fornminnen.
Se bilder och Video under Arkiv.
Minnessten och informationstavla vid Näsbryggan
Sommaren 1989 hölls en fest med avtäckning av en minnessten nere vid Näsbryggan. En bild av en båt med fulla segel är inhuggen i stenen och texten på stenen lyder: Rest år 1989 till minnet av passagerartrafiken Sundom-Vasa samt fiske och handel.
Också en informationstavla finns nere vid Nässtranden. Tavlan är resultatet av en avhandling vid Åbo Akademi om "Österbottniska småbåtshamnar i historien" gjord av Pernilla Rauma med illustrationer av Liselott Nyström. Informationstavlan berättar i bild och text om Näsets historia.
Båttrafiken, fiske och handel är, kan man säga, Näsets historia i ett nötskal. Som redan nämnts, har fisket utgjort en viktig del av Nässbornas levebröd både som föda men också som inkomstkälla. Båtar och sjöfart har därför varit nässbornas naturliga färdmedel.
Före motorbåtarnas tid, var det äldre fiskaränkor som hade hand om sjöfarten mellan Näset och stan. Båtarna på den tiden var svarttjärade skötbåtar. När det var förlig vind, satte skötbåtarna segel, i annat fall fick man ro, ofta var det passagerarna själva som rodde. Bland de kvinnliga skeppare som upprätthöll trafik, kan nämnas "Raskas-Brit" som regelbundet trafikerade till stan i närmare 20 år. "Mattas-Johann" liksom "Ann-Ull" slet ut flera båtar på stadsfjärden. "Ann-Ull" seglade den längsta tiden av alla och upphörde med sin sjöfart först då ångbåten Eos I sattes i trafik.
1906 började motordrivna passagerarbåtar trafikera mellan Näset och Vasa. Den första båten hette Trafik och drevs med ångmaskin. Redan följde år började Eos I trafikera, också den med ångmaskin. Eos I tvångsinlöstes dock av ryssarna 1916. Följande båtar i tur var Rex, Freja, Villan, Eos II, Lea, Eos III och Böljan I (Lillböljan), som ägdes och drevs av olika båtlag.
Den 25 april 1933 bildades Sundom Trafik Ab, vars delägare två år tidigare hade beställt den första järnbåten Böljan II från Nyslott. Böljan, som kunde ta 99 passagerare, var nästan 20 m lång, 5 m bred och hade ett djupgående på 1,1m. Båten drevs med en 60 hk Wikström petroleummotor, som senare byttes till en dieselmotor. Farten var mellan 7 och 8 knop och resan mellan Näset och Vasa tog endast 20 minuter. Sista kvällsturen gick kl. 19 men det hände att båten måste köra en extra tur om det gick någon bra film på biografen i stan. Förutom turtrafiken, körde Böljan folk till bl.a. Boskär och Sommarös dansplatser på veckosluten. 1945 blev ett hårt slag för Sundom Trafik då Böljan måste ges som krigsskadestånd till Sovjetunionen.
Eos III, som tidigare hade drabbats av en brand och stått uppdragen på slipen, fick nu iståndsättas för att redan sommaren 1945 återuppta trafiken. Eos III körde ända till 1952 då Kusten, en gammal vedskuta av järn, köptes och byggdes om till passagerarbåt. Också den fick namnet Böljan (III). Böljan, eller järnböljan som den också kallades, trafikerade den nu allt grundare stadsfjärden och 1965 upphörde Sundom trafik med sin passagerartrafik. Böljan såldes 1970 till en privat köpare från Helsingfors.
1967 återupptogs passagerartrafiken av Lars Stegar. Först med båten VA-SU och följande sommar köpte han en större båt som hette BRIS. Trafiken upphörde slutligen 1975 när bron mellan Myrgrund och Vasklot blev färdig.
Skeppsvarv på Svartö
På 1700-talet och in på 1800-talet fanns ett skeppsvarv på Svartö, (se 1800-talskartan på första sidan) som ligger strax nordost om Näset. Skeppsvarvet ägdes av de större handelsmännen i Wasa. Vid skeppsvarvet, som då var en ö, har många stora segelfartyg byggts, bl.a. briggen Continence, skeppet Industri, möjligen också skeppet Österbotten och fregatten Gustav Adolf. 1782-86 lät handelsmannen och skeppsredaren Abraham Falander bygga fregatten "Allmänna Bästa". Fartyget mätte 438 läster (nästan 900 nettoregisterton) och var på den tiden nordens största segelfartyg.
Allmänna Bästa lämnade hösten 1786 Vasa med en besättning på nära fyrtio man för att segla till bl.a. Cadiz i Spanien. Fartyget var i frakttrafik i sju år då det hösten 1793 återvände till Vasa och Brändö hamn. På natten, den 27 september utbröt en brand ombord och Vasas stolthet Allmänna Bästa var vid femtiden på morgonen avbränt till vattenlinjen. Inför råsturätten konstaterades att största delen av besättningen varit berusad, och p.g.a. konflikter mellan besättningen och Falander kan det ha varit fråga om mordbrand. (Vasa stads historia II)
Skeppsvraket vid Näset
Strax utanför Ådrans mynning mellan Näset och Svartö, ligger ett vrak på ca 70 cm djup. Vraket undersöktes hösten 2006 av marinarkeologer. Undersökningen gav dock inget klart svar på hur gammalt vraket kan vara. Man konstaterade att skrovet var kravellbyggt, knappt 19 m långt och mellan 4,5 till 5 m brett. Möjligen kunde det röra sig om någon form av lastpråm från 1800-talet, kanske ännu äldre. Enda fyndet man gjorde vid vraket var resterna av en glasflaska, som enligt modellen liknade flaskor som användes i mitten av 1700-talet. Vraket mättes och dokumenterades. Vraket är skyddat enligt lagen om fornminnen.
Se bilder och Video under Arkiv.
Minnessten och informationstavla vid Näsbryggan
Sommaren 1989 hölls en fest med avtäckning av en minnessten nere vid Näsbryggan. En bild av en båt med fulla segel är inhuggen i stenen och texten på stenen lyder: Rest år 1989 till minnet av passagerartrafiken Sundom-Vasa samt fiske och handel.
Också en informationstavla finns nere vid Nässtranden. Tavlan är resultatet av en avhandling vid Åbo Akademi om "Österbottniska småbåtshamnar i historien" gjord av Pernilla Rauma med illustrationer av Liselott Nyström. Informationstavlan berättar i bild och text om Näsets historia.
Båttrafiken i slutet av 1800-talet
Eos I i trafik mella Näset och Vasa
Fregatten Allmänna Bästa byggd 1786 på Svartö 
Skeppsvraket vid Näset
Informationstavla vid Näset (foto: Michael Borg)